Känner du drag och kyla i ditt hus? Eller ska du bygga nytt och vill försäkra dig om att byggnaden är väl isolerad? Då kan det vara dags att tilläggsisolera. Tilläggsisolering sänker U-värdet och minskar värmeförlusten. I denna artikel kan du läsa mer om vad U-värde är och hur det beräknas.
Vad är U-värde?
U-värdet mäter hur väl ett byggmaterial isolerar värme och syftar till mängden värme som överförs genom en kvadratmeter av materialet vid en specifik temperatur. I motsats till många andra sammanhang förbättras isoleringen när U-värdet minskar. Därför är det exempelvis klokt att välja energifönster med lågt U-värde om du vill spara energi och skapa ett behagligt inomhusklimat.
Vad är ett normalt U-värde?
Nu går vi igenom vad olika byggnadsdelar normalt har för U-värde samt vad som är ett bra respektive dåligt U-värde för de olika materialen.
U-värde för yttertak och vind
Varm luft stiger naturligt, vilket leder till betydande värmeförluster genom vinden och taket på ett hus. Därför är det avgörande att ha en välisolerad vind och yttertak för att uppnå energieffektivitet.
I äldre hus är det vanligt med ouppvärmda vindar, även kallade kallvindar, där isoleringen placeras på vindsbjälklaget. Före 1950-talet bestod isoleringen oftast av ett 10-20 cm tjockt lager av sågspån eller kutterspån, vilket resulterade i ett U-värde mellan 0,5 och 0,9. Från mitten av 1950-talet började man använda mineralull, som isolerar dubbelt så bra som kutterspån – men isoleringen var fortfarande tunn. För hus byggda på 1960-talet, med 10-15 cm mineralull, låg U-värdena runt 0,4-0,5. Med tiden har isoleringen i många fall pressats ihop och deformerats, vilket har försämrat dess isoleringsegenskaper ytterligare.
På 1990-talet hade många hus 20-30 cm isolering på vinden, vilket resulterade i U-värden på 0,15-0,2. Idag rekommenderas 50 cm isolering i vindsbjälklaget vid nybyggnation eller renovering, vilket kan ge U-värden så låga som 0,08. Eftersom det är relativt enkelt att tilläggsisolera vinden i äldre hus, är detta en åtgärd som ofta snabbt betalar sig genom minskade värmeförluster.
U-värde för ytterväggar
Ytterväggarna utgör en betydande del av husets klimatskal och har en stor påverkan på husets värmeförlust om de är dåligt isolerade. Den ursprungliga isoleringen i ytterväggarna i äldre hus är oftast mycket tunn – ibland till och med sämre än isoleringen i yttertaket.
Under första halvan av 1900-talet var det vanligt med plankstomme. Stora plankor var sammanfogade i flera lager och hölls ihop av liggande plankor. Först var de inte isolerade, men senare fylldes hålrummen med isoleringsmaterial, oftast sågspån eller kutterspån. U-värdena för konstruktionerna var relativt höga, mellan 0,6 och 0,9.
Väggkonstruktionerna ändrades betydligt från mitten av 1950-talet. Bland annat övergick man till regel- och betongstommar med mineralullsisolering och fasader av tegel och puts. Trots det var isoleringen fortfarande bristfällig och U-värdet högt för fönster, väggar och dörrar fram till början av 1970-talet. Isoleringen var vanligtvis mellan 10 och 15 cm tjock, vilket resulterade i U-värden för väggarna på 0,4-0,5. Med tiden ökade isoleringstjockleken och i lite modernare hur är U-värdena vanligtvis mellan 0,2 och 0,3.
Idag rekommenderas U-värden under 0,15 för ytterväggarna. Tjockleken på en standardisolering i ytterväggarna är cirka 30 cm för att möta dessa krav. Lite senare berättar vi mer om hur du kan beräkna U-värdet för din vägg.
U-värde för fönster
U-värdet för ett fönster inkluderar hela fönsterkonstruktionen, som omfattar glas, karm och båge. Tillverkare anger ibland U-värdet för fönstrets mittpunkt, då det ofta är lägre här på grund av bättre isolering mellan rutorna än i karmen.
Så vad är då U-värdet för fönster? Traditionella kopplade 2-glasfönster har vanligtvis U-värden mellan 2,8 och 3,5, medan kopplade 3-glasfönster har U-värden runt 1,8–2,0. Äldre enkelfönster kan ha U-värden upp till 5. Efter energikrisen på 1970-talet utvecklades fönster med förbättrad isolering och lägre U-värde. Tidiga isolerglasfönster hade U-värden liknande kopplade 3-glasfönster. Moderna 2-glasfönster har vanligtvis U-värden runt 1,5, medan 3-glasfönster ligger på 0,9–1,2.
Genom att byta ett äldre kopplat 2-glasfönster med U-värde 3 till ett 3-glasfönster med U-värde 1, kan värmeförlusten minskas till en tredjedel.
U-värde för ytterdörrar
U-värdet för en ytterdörr inkluderar hela dörrens struktur med både dörrblad och karm. Äldre dörrar, vanligtvis tillverkade av massivt trä, har ofta dålig isolering och tenderar att bli skeva med åren. Det här resulterar i bristande tätning mellan dörrblad och karm. Moderna dörrar är vanligtvis tjockare och har en isolerad kärna. U-värden för vägg ligger vanligtvis mellan 0,7 och 1,5, beroende på utförande och eventuella glaspartier i dörren.
Vilket U-värde är bäst?
Valet av det "bästa" U-värdet beror på flera faktorer. Bland annat klimat, användningsändamål för byggnaden och tillgänglig budget. I kallare klimat kan ett lägre U-värde vara mer fördelaktigt för att minska uppvärmningskostnaderna. I ett varmare klimat är det viktigare med effektiv isolering för att hålla värmen ute och därmed minska kostnaderna för nedkylning. Vid val av U-värde är det också viktigt att beakta kostnaderna för isoleringsmaterial och installation för att säkerställa att det valda U-värdet är optimalt för dina behov.
Hur räknar man ut U-värden?
Att räkna ut U-värdet för olika byggnadsdelar i ett hus är en något invecklad process. I praktiken används specialiserade datorprogram. Dessutom finns enklare beräkningsverktyg tillgängliga där man kan göra uppskattningar av U-värden på egen hand.
För fönster och dörrar måste tillverkarna tillhandahålla U-värden. Vad gäller övriga byggnadsdelar såsom tak, väggar och golv, krävs det att man tar fram värden för värmeledningsförmågan för de olika materialen som ingår i byggnadsdelen.
Värmeledningsförmåga, vanligtvis betecknad som lambda (λ), mäts i enheten watt per meter och Kelvin (W/m K). Det representerar den mängd värme (i watt) som passerar genom en kvadratmeter av ett material med en meters tjocklek när temperaturen skiljer sig med en grad mellan materialets sidor.
För isoleringsmaterial ska tillverkarna ange lambda-värden. För andra byggmaterial används oftast referensvärden. I tabellen nedan återfinns ungefärliga värden för värmeledningsförmåga för olika byggmaterial, samt för luft och vatten.
Material | Lambda (W/m-K) |
Aluminum | 200 |
Stål | 60 |
Betong | 1,7 |
Puts och murbruk | 1,0 |
Fasadtegel | 0,6 |
Gipsskiva | 0,25 |
Trä | 0,14 |
Spånskiva | 0,14 |
Plywood | 0,14 |
Lättbetong | 0,12 |
Mineralull | 0,04 |
Cellplast | 0,04 |
Luft | 0,026 |
Vatten | 0,6 |
Faktorer som påverkar värmeledningsförmågan
Materialens isoleringsförmåga beror i hög grad på deras kapacitet att hålla luften stilla i sina porer. Anledningen är att luft har en mycket låg värmeledningsförmåga. Material som används som isoleringsmaterial, till exempel mineralull (stenull och glasull) samt olika typer av cellplaster, har till följd av sin höga porositet låg värmeledningsförmåga.
Dessutom beror U-värdet även på materialets tjocklek och beräknas därför genom att dividera värmeledningsförmågan (lambda) med materialets tjocklek (d) i meter – U = lambda /d. Ett tjockt laget av ett material med låg värmeledningsförmåga ger ett lågt U-värde.
Beräkna det totala U-värdet för en byggnadsdel
Eftersom husets byggnadsdelar är uppbyggda av skikt av material med olika U-värden, adderas de olika U-värdena för att få det totala U-värdet för byggnadsdelen. Att beräkna det totala U-värdet görs med formen: 1/U = 1/U1 + 1/U2 + … + 1/Un, – där U1 till Un är U-värden för de olika materialskikten. Man summerar alltså de inverterade U-värdena för skikten för att få fram det totala U-värdet.
Beräkna U-värde vid ansökan om bygglov
En U-värdesberäkning säkerställer att värmeisoleringen är tillräcklig, vilket bidrar till hög boendekomfort och minimal energiförbrukning under byggnadens användning. Den är inte lika komplex som en fullständig energibalansberäkning men kräver information om isoleringen i klimatskalet och fönstren. U-värdesberäkningen utförs vanligtvis under planerings- och byggprocessen för att säkerställa att byggnaden uppfyller de nationella energikraven och standarderna för energieffektivitet. Vid ansökan om bygglov och för att uppfylla nationella byggnormer, krävs ofta att byggnadens delar uppfyller vissa U-värden för att säkerställa energieffektivitet och miljökrav.
Läs även: När behövs bygglov?
Vi hjälper dig med U-värdesberäkningen – och bygglovet
Konstruktionshjälpen är experter på allt som har med bygglov att göra. Vi hjälper dig med din ansökan och ser till att alla viktiga handlingar lämnas in – inklusive U-värdesberäkning. På så sätt kan vi garantera dig en problemfri och smidig bygglovsprocess. Vi levererar din U-värdesberäkning inom fyra arbetsdagar.
För oss är det viktigt att du delar så mycket information som möjligt om ditt projekt. Hjälp oss att hjälpa dig med ditt bygglov! Kontakta Konstruktionshjälpen för mer information om din U-värdesberäkning – och bygglovet i sin helhet.
